Hon startade med att tala om arvsordningen som gäller för de som ska ärva. Efter en ogift ärver bröstarvingar (barn och barnbarn), föräldrar, syskon, syskonbarn, fastrar, mostrar. För en gift person gäller efterlevande make/maka och gemensamma barn. För särkullsbarn gäller andra regler beroende på vem som avlidit. Adoptivbarn jämställs som gemensamma barn. En sambo ärver aldrig utan ett skrivet testamente. Ett giltigt testamente ska vara skriftligt och undertecknat av testator och bevittnat av två personer som känner personen väl.
En gift person äger sina tillgångar och skulder och vid ett dödsfall ärver man inte dessa utan de regleras med kvarlåtenskapen vid bodelningen.
Vid bodelningen får de efterlevande del i den avlidnes egendom och är man gift och har gemensamma barn får barn och barnbarn vänta på arv tills båda föräldrarna dött. Enskild egendom tas inte med i bodelningen.
Om man skrivit äktenskapsförord om enskild egendom så måste man skriva in om arvinge får göra det till giftorättsgods och om man ska ha full äganderätt, fri förfoganderätt, nyttjanderätt eller överlåtelseförbud. Detta bör man tänka över ordentligt.
Gifta utan barn ärver med fri förfoganderätt och 50% går i retur till den först avlidnes släkt om det inte finns full äganderätt genom testamente.
Särkullsbarn ärver sin förälder direkt medan gemensamma barn får vänta tills båda är döda.
Efter bodelning sker bouppteckning inom 3 månader och registreras vid Skatteverket inom en månad. Finns testamente och äktenskapsförord så delges dessa och antecknas.
Det hela avslutas med arvskifte och privata skulder betalas innan ett beslut om fördelning. Arvskiftet skrivs ned och registreras. Man kan få en boutredningsman via tingsrätten om man inte kommer överens om fördelningen av kvarlåtenskapen.
Efter denna intressanta information avslutade vi med god lunch och fria aktiviteter för den som så önskade och några besökte Jularbo museum.
Berith Löfblom